Inte ok att klumpa ihop småbegäran

En intagen begärde återkommande ut kopior av allmänna handlingar. Oftast understeg respektive begäran tio sidor. Myndigheten misstänkte att den intagen hade satt detta i system för att slippa betala den kopieavgift som tas ut från och med sida tio. Som motmedel började myndigheten att avvakta med att lämna ut kopior tills den intagen hade gett in flera begäran som tillsammans översteg tio sidor. Först då prövade myndigheten begäran och lämnade ut kopiorna mot en avgift.

JO kritiserade detta i ett beslut. Det finns en möjlighet att göra undantag från regeln om att de första tio sidorna är gratis, om det finns särskilda skäl, till exempel vid återkommande småbeställningar. Då kan myndigheten ta ut en avgift redan från den första sidan. “Bestämmelsen ger dock inte stöd för att en myndighet, på det sätt som skett i detta fall, avvaktar med att behandla flera beställningar om kopior av olika handlingar för att senare göra en bedömning vid några samlade tillfällen och då ta ut en avgift”, skrev JO. Ombudsmannen menade att en sådan ordning bland annat strider mot skyndsamhetskravet.

JO var också kritisk till att en kriminalvårdsanställd hade uppmanat den intagne att fundera på vilka handlingar som han “verkligen behöver kopia på”. Det var inte förenligt med kravet på saklighet och opartiskhet, enligt JO.

Kan inte kräva att begäran görs på viss blankett

JO kritiserade den information som Migrationsverket lämnade på sin webbplats till den som vill ta del av allmänna handlingar. Följande var fel:

  • Det stod att det kunde ta upp till tre månader att hantera en beställning, vilket var vilseledande eftersom det inte gällde vid en begäran om allmänna handlingar, utan avsåg andra förfrågningar.
  • Det stod att den som ville begära ut handlingar anonymt var hänvisad till att ringa eller besöka myndigheten, vilket var fel eftersom det finns fler alternativ, t.ex. att mejla in en begäran.
  • Rubriken ”Du måste kunna legitimera dig när du hämtar ut dina handlingar” kunde tolkas som att den som vill ta del av allmänna handlingar behöver legitimera sig, vilket inte stämmer. 

JO var också kritisk till ett webbformulär för begäran om allmänna handlingar som fanns på webbplatsen. Det här eftersom sökanden uppmanades att fylla i bl.a. namn, personnummer och medborgarskap i formuläret. Det kunde anses strida mot anonymitetsskyddet.  

JO var även kritisk mot ett automatiskt mejlsvar som Migrationsverket hade skickat ut till personer som begärt allmänna handlingar. För det första stod det att sökande skulle använda en särskild blankett för att begära ut handlingarna, vilket inte får ställas upp som ett krav. För det andra stod det att handläggningstiden var 3–6 veckor, vilket var vilseledande mot bakgrund av skyndsamhetskravet.

Polisen vilseledde om handlings existens – fick betala skadestånd

Polismyndigheten fick betala skadestånd på 3 000 kr till en person som hade haft stora problem att få ut en allmän handling från myndigheten. Det här enligt ett beslut från JK.

Bakgrunden var att personen hade fått vänta 21 dagar på att få ut en videofilm från polisen. Detta trots att det inte rörde sig om något större material eller någon omfattande sekretessprövning. Dessutom hade polisen till att börja med påstått att det inte fanns någon videofilm. Det senare var ett skadeståndsgrundande fel, enligt JK.

Skadeståndet avsåg kostnader som personen hade haft för att anlita ett juridiskt ombud.

Arkivarie satte intern instruktion framför grundlag

Arkivarien på utrikesdepartementet borde ha lämnat ut de begärda handlingarna utan dröjsmål eftersom de var över femtio år gamla och därför inte längre omfattades av sekretess. Det konstaterade JO i ett beslut som återges i ombudsmannens ämbetsberättelse från år 1900. Arkivarien följde departementets interna instruktioner som sade att den aktuella typen av handlingar bara kunde lämnas ut efter godkännande av kabinettsekreteraren. Men enligt JO var det uppenbart att instruktionen stred mot tryckfrihetsförordningens skyndsamhetskrav. JO väckte åtal och arkivarien dömdes för försummelse i ämbetet. Straffet stannade vid böter på femtio kronor eftersom det ansågs vara en förmildrande omständighet att arkivarien följt “af öfverordnad lämnad föreskrift”.

JO_1900_s_8

Åtal och domar återges i NJA 1899 s. 299.

NJA 1899 s 299

Länsarbetsnämnd bröt mot efterfrågeförbudet

En anställds vid dåvarande Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län begärde ut samtliga betyg ur personakten för en tjänsteman vid samma myndighet. Länsarbetsnämnden svarade att hon behövde redogöra för syftet med begäran. När personen, trots påminnelser, inte fick ut några handlingar anmälde hon Länsarbetsnämnden till JO. Efter påstötningar från JO lämnade myndigheten till slut ut de begärda betygen. I ett yttrande till JO förklarade Länsarbetsnämnden att den hade frågat om syftet med begäran därför att det fanns misstankar om att personen tänkte använda betygen för att trakassera den aktuella tjänstemannen. JO såg ingen grund för sådana misstankar och kritiserade Länsarbetsnämnden för att den hade brutit mot efterfrågeförbudet och skyndsamhetskravet.

JO_1990_91_s_421

Ettårigt dröjsmål inte straffbart

En chef vid åklagarmyndigheten dröjde mer än ett år med att lämna ut handlingar som en person hade begärt ut. Han åtalades för tjänstefel men friades i lägre instanser och målet vandrade ända upp till Högsta domstolen. Domstolen konstaterade att dröjsmålet utgjorde tjänstefel men valde ändå att fria chefen. Domstolen tog hänsyn till att dröjsmålet berodde på ett rent förbiseende, att chefen hade haft en mycket ansträngd arbetssituation och att personen som hade begärt ut handlingarna inte hade lidit någon större skada av dröjsmålet.

NJA_1993_44_s_216

Hemlig handling kan vara av ringa betydelse

En handling kan anses vara av uppenbart ringa betydelse för en myndighets verksamhet  även om den innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det bedömde JO i detta beslut. Ombudsmannen kritiserade därför inte Utrikesdepartementet för att myndigheten inte hade diariefört ett antal mejl.

JO poängterade att det är handlingens betydelse för myndighetens verksamhet som avgör om den är av “uppenbart ringa betydelse” enligt OSL 5:1 4 st. Att en handling som saknar betydelse för myndighetens verksamhet ändå har ett intresse från offentlighetssynpunkt medför därför inte att handlingen måste registreras eller hållas tillgänglig på annat sätt, vilket framgår av prop. 1979/80:2 Del A s. 353 f.

JO 6579-2016

JO-kritik för sent och bristfälligt beslut

JO kritiserade styrelseordföranden i ett kommunalt bolag för att bolaget dröjt för länge med att fatta ett avslagsbeslut i ett ärende om utlämnande av allmänna handlingar. Beslutet saknade dessutom besvärshänvisning och det framgick inte på vilken grund som bolaget hade sekretessbelagt handlingarna.

jo_5415_12

Se även HR Skåne och Blekinge B 28-14.

Skyndsamhetskravet omfattar även fängelser i obygden

En person besökte anstalten Ringsjön och begärde ut strafftidsbesluten för de intagna på anstalten. En kriminalvårdsinspektör svarade att begäran inte kunde hanteras direkt men att personen kunde få handlingarna skickade till sig eller återkomma senare när besluten skrivits ut. JO kritiserade inspektören för att denne inte genast påbörjade arbetet med att lämna ut handlingarna. Ombudsmannen konstaterade att det återstod 40 minuter av inspektörens arbetsdag och att det inte hade kommit fram att inspektören hade några andra arbetsuppgifter som var mer prioriterade. JO uttryckte samtidigt en viss förståelse för att begäran inte hanterats korrekt eftersom det rörde sig om en liten, avskilt belägen, anstalt utan eget kansli och den aktuella kriminalvårdsinspektören dessutom var tillförordnad.

JO_3725_15

JO 6083-13

En man begärde ut en förteckning (e-postlogg) över samtliga mejl som kommit in till fyra handläggare på Försäkringskassan som varit inblandade i hans ärende. Myndigheten avslog med hänvisning till att det skulle kräva ett för stort arbete att sammanställa förteckningarna. Mannen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Försäkringskassan lämnade då ut förteckningarna men informerade inte mannen om att förteckningarna saknade uppgifter om interna mejl eftersom dessa raderas efter 30 dagar. Dessutom maskerade myndigheten uppgifter i förteckningarna som rörde externa mejl med privat innehåll. Trots att de utlämnade förteckningarna inte motsvarade mannens begäran så fick han ingen information om att han kunde begära ett överklagbart beslut. Mannen hörde av sig på eget initiativ och begärde ett sådant beslut. Han överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen slog fast att uppgifterna om privata mejl i förteckningarna var offentliga och skulle lämnas ut.  Senare hörde mannen av sig och begärde ut nya förteckningar för samma handläggare och tidsperiod eftersom han ansåg att det fanns ytterligare e-postmeddelanden rörande hans ärende. Försäkringskassan svarade att förteckningarna hade lämnats ut tidigare men att man beklagade att mannen inte hade informerats om att förteckningarna saknade uppgifter om interna meddelanden. Någon information om rätten att begära ett överklagbart beslut fick mannen inte heller denna gång. JO kritiserade Försäkringskassan för att den vid två tillfällen missade att informera mannen om rätten att begära överklagbart beslut.

JO_6083_13

Se även KR Sthlm 3234-13 och KR Sthlm 4961-13