JO 1986/87 s. 193

Socialförvaltningen i Örebro gjorde fel som ingick skriftliga avtal om sekretessförbehåll med familjehemsföräldrar. Avtalen innebar att familjehemsföräldrarna skrev på en skriftlig utfästelse att inte sprida vidare några av de uppgifter om personliga förhållanden som kunde komma att få från socialförvaltningen under sitt uppdrag som fosterhemsföräldrar. JO var kritisk dels till att sekretessförbehållen hade formen av ett avtal, dels till att förbehållen gällde generellt för alla uppgifter som kunde komma att lämnas ut.

JO_1986_87_s_193

KR Sundsvall 2929-11

En internutredningspromemoria som visade hur Socialnämnden i Umeå kommun hanterade ett ärende gällande en kvinna som senare avled var en offentlig handling. Det slog kammarrätten fast och ändrade därmed socialnämndens beslut att sekretessbelägga handlingen. Kammarrätten tog vid sin bedömning hänsyn till att det inte fanns några uppgifter i promemorian som gjord att den avlidna kvinnan kunde identifieras.

KR_Sundsvall_2929_11

KR Goteborg 6923-11

En journalist begärde ut en anmälan som en skola lämnat in till Sjöbo kommun om att barn misstänktes fara illa. Kommunen vägrade lämna ut anmälan ens i avidentifierat skick. Det här eftersom journalisten sett på postlistan från vilken skola anmälan kom och skolan ifråga hade väldigt få elever. Kammarrätten fastställde skolans beslut efter det att journalisten överklagat.

KR_Goteborg_6923_11

JO 2000/01 s. 522

När en anställd inom kommunens vård eller omsorg gör en anmälan till socialnämnden enligt Lex Sarah så är den anställda så pass självständig i förhållande till nämnden att anmälan anses som inkommen och därmed en allmän handling hos nämnden. Detta trots att den anställde formellt sett är underställd socialnämnden. Det här mot bakgrund av att det är den anställde själv som måste avgöra om han eller hon omfattas av anmälningsskyldigheten enligt Lex Sara.

JO_2000_01_s_522

Se även kammarrättsdomar i samma ämne här.

RÅ 1984 Bb 86

En kommunanställd skrev ett brev ställt till socialnämndens ordförande där hon uppmärksammade ordföranden på vissa problem inom kommunens verksamhet. Både avsändare och mottagare intygade att de uppfattade brevet som personligt. Regeringsrätten konstaterade dock att brevet rörde en fråga som låg inom socialnämndens ansvarsområde och att det därför inte var ett sådant privat meddelande som avses i TF 2:8 och som är undantaget från handlingsoffentligheten. Det spelade inte heller någon roll att brevet inte hade diarieförts av socialnämnden.