Offentligt vilka verksamheter som drabbats av coronasmitta

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.

Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:

“Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”  

Antal coronasmittade på äldreboende var hemligt

PRO Östermalm i Stockholm begärde ut uppgifter om hur många boende som hade smittats och avlidit i covid-19 på respektive äldreboende i stadsdelen. Stadsdelsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess.

PRO-föreningen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen ansåg att det var möjligt att identifiera de enskilda personerna bakom siffrorna genom att jämföra med folkbokföringsinformation och andra uppgifter. Därmed stod det inte klart uppgifterna kunde lämnas ut utan att en enskild eller någon närstående till den enskilde led men.

Antal döda med covid-19 var hemligt

Det var hemligt hur många konstaterat covid-19-smittade brukare inom äldreomsorgen i Katrineholms kommun som hade dött (av covid-19 eller annan orsak). Det slog kammarrätten fast i den här domen och hänvisade till att man genom “så kallad pusselläggning” skulle kunna identifiera enskilda avlidna. Därmed var uppgifterna hemliga enligt socialtjänstsekretessen.

Uppgiften om det totala antalet smittade brukare inom äldrevården var däremot offentlig, enligt kammarrätten.

Målnummer var hemliga hos socialnämnd

En person begärde ut uppgifter om hur många LVU-ansökningar som socialnämnden i Solna hade gjort under 2019, hur många av dessa som bifallits eller avslagits samt målnummer för samtliga ärenden. Kommunen lämnade ut uppgifterna med undantag för målnumren.

Personen överklagade men fick avslag i kammarätten. Domstolen motiverade detta med att “…ett utlämnande av målnummer kan göra uppgifter om personer som är aktuella hos nämnden lättare tillgängliga”. Därför stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut ut utan att enskilda led men av det.

Fick ut sonens stödbehovsmätningar

En mamma som var god man åt sin son hade rätt att få ut hans individuella resultat i stödbehovsmätningar som kommunen hade gjort. Det slog kammarrätten fast i dessa domar.

Uppgifter i lex Sarah-anmälan var offentliga

En person begärde ut en lex Sarah-anmälan som Hedemora kommun hade skickat till Inspektionen för vård och omsorg. Anmälan rörde en numera avliden person. Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess.

Personen överklagade till kammarrätten som delvis gav henne rätt. Enligt domstolen fanns det inga uppgifter i handlingen som omfattades av personaladministrativ sekretess. Den innehöll inte heller uppgifter som kunde anses kränka den frid som tillkom den avlidna personen, däremot kunde anhöriga lida men av att vissa uppgifter offentliggjordes. Dessa skulle därför sekretessbeläggas. I övrigt skulle anmälan lämnas ut, enligt kammarrätten.

Handläggares namn var inte hemligt

Socialtjänstsekretessen omfattade inte uppgiften om namnet på en handläggare på Polismyndigheten och dennes telefonnummer. Det slog kammarrätten fast i den här domen och skickade tillbaka ärendet till Individ- och familjenämnden i Umeå för en prövning av om det fanns någon annan grund för sekretess.

Förvaltare hade rätt till fler uppgifter

Södermalms stadsdelsnämnd hade sekretessbelagt för mycket av en utredning om en dement kvinna och kunde lämna ut fler uppgifter till kvinnans förvaltare. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Förvaltaren behövde uppgifterna för att kunna företräda kvinnan. Stadsdelsnämnden hade bland annat sekretessbelagt namn på tjänstemän vid nämnden samt vad dessa hade gjort i kvinnans ärende.

Handlingar om ungdomstjänst kunde lämnas ut

Två personer begärde ut handlingar i ärenden vid socialnämnden i Alingsås kommun där ungdomstjänst av någon anledning inte hade verkställts. Kommunen menade att handlingarna inte kunde lämnas ut i någon del på grund av socialtjänstsekretess. Enligt kommunen gick det inte att avidentifiera handlingarna eftersom det gick att koppla dem till offentliga tingsrättsdomar om ungdomstjänst där de berörda personernas identitet framgick. Men när de sökande överklagade gav kammarrätten nämnden bakläxa. Enligt domstolen var det möjligt att lämna ut vissa uppgifter utan att handlingarna kunde kopplas till tingsrättsdomarna.

Brett formulerad fullmakt godtogs

En förälder begärde ut handlingar gällande sina två barn från familjeenheten vid en stadsdelsnämnd i Stockholm. Föräldern var inte vårdnadshavare för barnen men visade upp en fullmakt från den andra föräldern som var det. Familjeenheten menade fullmakten inte gällde inom socialtjänsten. Men kammarrätten gjorde en annan bedömning efter överklagande. I fullmakten fanns en formulering om att den gällde “i övriga instanser som har med barnen att göra” och kammarrätten ansåg att familjeenheten kunde betraktas som en sådan instans. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till familjeenheten för att pröva begäran som om den hade gjorts av en vårdnadshavare.

KR_Sthlm_8521_18