Covid-19-statistik var hemlig

En person begärde ut uppgifter från Folkhälsomyndigheten om hur många av dem som hade dött med covid-19 under en viss fyraveckorsperiod som var vaccinerade. Hon ville också ha statistiken uppdelad på åldersintervall om 10 år.

Myndigheten avslog med hänvisning till statistiksekretess. Enligt myndigheten skulle enskilda individer kunna identifieras om statistiken lämnades ut på det sätt som personen hade begärt.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Rapport om frivilliga avsättningar var hemlig

En journalist begärde ut Sveaskogs rapport om frivilligt avsatta områden 2020/2021 som hade kommit in till Skogsstyrelsen. Myndigheten avslog med hänvisning till den absoluta statistiksekretessen. Myndigheten förklarade att datan samlas in för att kunna producera statistikprodukten Frivilliga avsättningar och certifierad areal som ingår i den officiella statistiken.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Uppgifter om mc-olyckor hemliga

Organisationen Sveriges motorcyklister begärde ut uppgifter ur Transportstyrelsens system STRADA, avseende olyckor med motorcykel under ett antal år på elva vägar i olika län. Organisationen ville använda uppgifterna i ett remissvar till Trafikverket. Transportsstyrelsen avslog med hänvisning till statistiksekretess.

Sveriges motorcyklister överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Enligt domstolen fanns det en risk för bakvägsidentifiering av de olycksdrabbade personerna. Även med beaktande av det uppgivna syftet med begäran stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att dessa enskilda led men.

Socioekonomiskt index för friskolor hemligt

Utbildningsnämnden i Stockholms kommun begärde hos SCB att få ut ett socioekonomiskt index avseende samtliga grundskolor och enskilda skolor med lägeskommun Stockholm. Begäran avsåg ett antal variabler per skola, bl.a. meritvärde, högsta utbildning för vårdnadshavare, ekonomiskt bistånd och födelseland. Uppgifterna skulle användas när resurs fördelades till skolorna i kommunen. SCB avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna avsåg fristående skolors affärsförhållanden och därmed omfattades av absolut statistiksekretess.

Utbildningsnämnden överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Hemligt vilka friskolor som har små skolgårdar

En journalist kunde få ut en lista över kommunala skolor med små skolgårdar från Statistiska centralbyrån, SCB. Men en motsvarande lista med fristående skolor var hemlig, bedömde kammarrätten. Uppgifterna avsåg friskolornas ekonomiska förhållanden och var hemliga.

Registreringsnummer på fordon som brunnit hemliga

En person begärde ut uppgifter ur en statistikdatabas om bilbränder som drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Myndigheten lämnade ut uppgifter med undantag för registreringsnumren för de enskilda fordonen.

Personen ville ha ut registreringsnummer för att kunna undersöka om bilar som brunnit hade vari utannonserade till försäljning men sedan inte bytt ägare, vilket kunde tyda på bedrägeri. Men MSB menade att registreringsnumren var hemliga på grund av statistiksekretess. Det fanns inte heller någon möjlighet att lämna ut uppgifterna med ett sekretessförbehåll, enligt myndigheten.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Hemligt hur mycket Viagra som säljs

En representant för Prostatacancerförbundet begärde ut försäljningsstatistik avseende alla produkter inom området ”Medel vid erektil dysfunktion” under 2019 och de fem första månaderna 2020. Begäran avsåg försäljningsvärdet i både volym och kronor för respektive läkemedel på produktnivå (t.ex. Viagra). E-hälsomyndigheten avslog med hänvisning till att uppgifterna var direkt hänförliga till enskilda läkemedelsföretag och därför omfattades av absolut statistiksekretess.

Representanten överklagade men kammarrätten delade E-hälsomyndighetens bedömning och avslog. Enligt kammarrätten kunde uppgifterna inte lämnas ut med ett förbehåll eftersom de omfattas av absolut sekretess.

NTF nekades uppgifter ur olycksdatabas

Trafiksäkerhetsorganisationen NTF begärde ut en rad uppgifter ur olycksdatabasen STRADA som förvaltas av Transportstyrelsen. Uppgifterna rörde olyckor som hade inträffat under 2019, till exempel position för olyckan, kommun, väghållare, hastighet, olycksväg/gata, väglag, väder- och ljusförhållanden. NTF har under lång tid använt uppgifter från STRADA för sin egen olycksdatabas som man håller tillgänglig för allmänheten på sin hemsida. Där finns också kartor där inträffade olyckor märks ut.

Transportsstyrelsen har tidigare lämnat ut den här typen av uppgifter men har på senare år skärpt sin tillämpning av statistiksekretessen. NTF fick därför nej på sin begäran. Enligt myndigheten är den begärda informationen så detaljerad att den kan göra att enskilda personer som har varit inblandade i olyckor kan identifieras, åtminstone om information kombineras med annan information såsom polisregister, pressklipp eller inlägga på sociala medier.

NTF överklagade men fick avslag. Även kammarrätten såg en risk för bakvägsidentifiering av enskilda och menade att de begärda uppgifterna omfattades av statistiksekretess.

Sociekonomiskt index per förskola hemligt

Förskolenämnden i Göteborgs kommun hade inte rätt att få ut ett socioekonomiskt index per fristående förskoleenhet i kommunen från Statistiska centralbyrån, SCB. I indexet ingick bland annat information om andel barn med utländsk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och så vidare. Kammarrätten bedömde att indexet utgjorde uppgifter om de fristående förskolornas ekonomiska förhållanden och att dessa uppgifter skyddades av absolut statistiksekretess.

Olycksstatistik var hemlig

En journalist begärde ut statistik från Transportstyrelsens databas Strada som visade alla trafikolyckor på Gotland under åren 2017–2019. Begäran omfattade uppgifter om om olyckans tid, svårighetsgrad och plats. Transportstyrelsen vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till statistiksekretess.

Journalisten överklagade och menade att uppgifterna var av den typen att de inte kunde kopplas till någon enskild, och därför inte var hemliga. Kammarrätten höll inte med utan ansåg uppgifterna kunde kopplas till enskilda genom så kallad bakvägsidentifiering, dvs. genom att de sekretessbelagda uppgifterna kombinerades med annan extern information. Att det fanns ett journalistiskt ändamål bakom begäran hade ingen betydelse, enligt kammarrätten.