Journalistiskt ändamål trumfade GDPR-sekretess

En person begärde ut antagningslistor till förskoleklasserna i Stockholms kommunala skolor för höstterminen 2018 men fick avslag av kommunen. Personen hade tagit fram ett system för att placera barn rättvist i skolor enligt den relativa närhetsprincipen och ville använda de begärda uppgifterna för att kontrollera om kommunens skolplaceringar gjordes enligt lag.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till att det rörde sig om ett massuttag gällande 11.000 elever och att det kunde antas att uppgifterna skulle behandlas i strid med dåvarande personuppgiftslagen, numera GDPR. Det uppgivna ändamålet för behandlingen var inte av rent privat natur och utgjorde inte heller ett berättigat intresse, bedömde kommunen.

Personen överklagade till kammarrätten och framställde ett alternativt yrkande om att namn och personnummer på barnen kunde ersättas av en unik kod som kunde användas för att identifiera samma elev i olika skolors antagningslistor.

Kammarrätten bedömde att det uppgivna ändamålet var ett berättigat intresse, enligt GDPR, men att de registrerade barnens intresse av skydd för namn och personnummer vägde tyngre. Domstolen prövade även om kommunen var skyldig att sammanställa en lista där namn och personnummer hade ersatts av en unik kod men fann att en sådan sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

Senare begärde samma person ut motsvarande listor från Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun. Det blev avslag även där med hänvisning till GDPR-sekretess. När personen överklagade beslutet lade kommunen till en avslagsgrund i sitt yttrande till kammarrätten, nämligen att de begärda listorna inte var allmänna handlingar eftersom de inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Klaganden bemötte detta på följande sätt: “Enligt instruktionsvideor för den systemlösning som kommunen använder för skolplaceringar har systemlösningen en exportfunktion som innebär att information enkelt kan exporteras till Excel. Handlingarna är därför allmänna.”

Vad gällde sekretessfrågan invände klaganden att hon begärde ut listorna för journalistiska ändamål eftersom hon tänkte publicera resultatet av sin granskning på hemsidan relativnarhet.se som hon drev tillsammans med sin man.

Kammarrätten gick på klagandens linje och bedömde att listorna var allmänna handlingar och att GDPR-sekretessen inte var tillämplig eftersom begäran avsåg ett journalistiskt ändamål. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för prövning av om det fanns någon annan sekretessgrund.



Förvaltningshandbok omfattades av biblioteksundantag

En förvaltningshandbok vid socialtjänsten i Stockholms stad omfattades av biblioteksundantaget, enligt JO, och var därmed inte en allmän handling. Däremot tyckte JO att en enskild borde ha rätt att begära utdrag ur handboken på samma sätt som man inom statlig sektor har rätt att mot avgift få kopior av lagar och förordningar i svensk författningssamling.

Handbok var inte allmän handling

Handböcker och liknande är inte att anse som allmänna handlingar och behöver därför inte lämnas ut på begäran. Det skriver JO i det här beslutet. Det framgår dock inte vad det var för typ av handbok som hade begärts ut.

JO_1169_94_JO_3061_94

Jourhemsföräldrars identiteter var hemliga

En journalist fick inte ut namn och adress för fysiska personer som Stockholms stad hade anlitat som jourhem under vissa år. Kammarrätten menade att uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess och att de berörda personerna kunde lida men av ett utlämnande. Att syftet inte var att publicera uppgifterna utan att möjliggöra journalistisk granskning medförde ingen annan bedömning, enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_9028_18

KR_Sthlm_9081_18

KR Sthlm 6085-13

Kontaktpersoner omfattas inte av den sekretess som gäller till skydd för enskilda inom socialtjänsten enligt OSL 26:1 1 st. Kontaktpersonerna ska istället ses som personal som eventuellt skyddas av sekretessen i OSL 39:3 1 st. Det slog kammarrätten fast och undanröjde Spånga-Tensta stadsdelsnämnds beslut att hemlighålla namnen på de kontaktpersoner som haft uppdrag för stadsdelen de senaste tre åren. Domstolen skickade tillbaka ärendet till stadsdelsnämnden med en uppmaning om att pröva om uppgifterna var hemliga enligt OSL 39:3 1 st eller kunde lämnas ut.

KR_Sthlm_6085_13