Programfiler ansågs inte förvarade hos HFD

En person begärde hos HFD att få ta del av elektroniska kopior och/eller utskrifter av källkoden av filer som finns på olika datalagringsmedier som kommit in till domstolen.

Begäran omfattade bland annat disketter och hålkort. I denna del avslog HFD med hänvisning till att domstolen saknade teknisk utrustning för att kunna ta del av innehållet på dessa medier.

Begäran omfattade vidare CD/DVD-skivor och ett USB-minne med olika typer av filer på. HFD lämnade ut utskrifter av de RTF- och textfiler som fanns på dessa medier men avslog begäran vad avsåg program- och basfiler. Det här eftersom domstolen saknade program för att läsa dessa filer.

Även ett kassettband med ett datorspel för Commodore 64 omfattades av begäran. Personen hade specificerat att han inte ville ta del av programmet som en ljuduppspelning på en bandspelare. HFD hade dock ingen utrustning för att låta honom ta del av upptagningen på annat sätt. Det var därför det som erbjöds personen och med det ansåg HFD att begäran var tillgodosedd.

Hålkort inte förvarat hos HFD

Ett hålkort som hade kommit in till Högsta förvaltningsdomstolen var visserligen en handling i tryckfrihetsförordningens mening, men den kunde inte anses förvarad hos domstolen. Det här eftersom domstolen saknade den utrustning som krävdes för att läsa av innehållet på hålkortet.

Surfhistorik var inte allmän handling

Polismyndigheten behövde inte sammanställa och lämna ut vilka hemsidor på nätet en viss anställd hade surfat på under ett drygt halvårs tid. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Sökanden menade att cookiefilerna som visade vilka sidor som den anställde hade besökt var inkomna handlingar till myndigheten. Men kammarrätten avslog på den grunden att de begärde uppgifterna inte kunde göras tillgängliga med rutinbetonade åtgärder. De var därför inte förvarade hos Polismyndigheten på ett sådant sätt att de utgjorde allmänna handlingar.

Telefonloggar inte förvarade hos kommun

Ett företag begärde hos Salems kommun att få ut loggar över inkommande och utgående telefonsamtal under två dagar. Kommunen avslog eftersom loggarna inte sparades så långt tillbaka som begäran avsåg.

Företaget överklagade till kammarrätten och yrkade att kommunen skulle hämta in loggarna från sin teleoperatör.

Kammarrätten tycke inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta kommunens uppgift att de aktuella loggarna var gallrade. “Eftersom det skulle krävas att kommunen begär ut handlingarna från sin telefonoperatör anser kammarrätten att handlingarna inte heller kan göras tillgängliga med enbart rutinbetonade åtgärder”, fortsatte domstolen sitt resonemang. Slutsatsen blev att loggarna inte var förvarade hos kommunen och därmed inte heller några allmänna handlingar.  

Uppgifter om anställda omfattades inte av offentlighetsprincipen

Myndigheten för delaktighet begärde ut uppgifter om anställningsförhållanden för personal vid Synskadades riksförbund. Riksförbundet är ingen myndighet men enligt bilagan till offentlighets- och sekretesslagen gäller offentlighetsprincipen i riksförbundets ärenden om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund eller ett ärenden om tilldelning och återtagande av ledarhund. Riksförbundet avslog myndighetens begäran med hänvisning till att de begärda uppgifterna inte fanns i någon av dessa ärendetyper. Myndigheten överklagade men kammarrätten fastställde riksförbundets beslut.

Fick inte ut avgången tjänstemans e-post

En person begärde ut e-post som hade skickats och tagits emot av en anställd vid Stadsdelsnämnden i Västra Göteborg. Nämnden avslog med hänvisning till att den anställde hade slutat och att nämnden inte längre hade åtkomst till hans e-post.

Personen överklagade men kammarrätten tyckte inte att det fanns skäl ifrågasätta nämndens påstående. Därmed var de begärda e-postmeddelandena inte förvarade hos nämnden. Kammarrätten avslog överklagandet.

E-postlogg i molntjänst inte förvarad hos myndighet

Kommunalförbundet Sydarkivera avslog en begäran från en person som ville ha ut e-postlogg och internethistorik för en av förbundets anställda. Uppgifter i e-postloggen som var äldre än två veckor hade gallrats enligt gällande gallringsföreskrift, hävdade förbundet i sitt avslagsbeslut. Inte heller loggposterna som var yngre än två veckor kunde lämnas ut då de inte kunde tas fram dem med rutinbetonade åtgärder. Det här eftersom loggarna fanns på en extern server för tjänsten Microsoft Office 365. Inte heller internethistoriken kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder enligt förbundet.

Sökanden överklagade beslutet. I ett yttrande till kammarrätten anförde Sydarkivera att Microsoft inte tillhandahöll några verktyg för att ta fram loggarna och att Microsoft sparade loggarna en begränsad tid, vilket kommunalförbundet inte kunde påverka. Enligt Sydarkivera skulle förbundet behöva nyanställa en person för att ta fram de begärda loggarna och det skulle gå på en halv miljon kronor bara i initiala kostnader. Kammarrätten tyckte inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta förbundets uppgifter och avslog överklagandet med motiveringen att de begärda sammanställningar inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

Sekretessbelagd handling blir inkommen till domstol vid överklagande

Allmänna handlingar som en myndighet har sekretessbelagt ska betraktas som förvarade hos och inkomna till kammarrätten när de överlämnas dit i samband med ett överklagande av sekretessbeslutet. Om någon begär ut handlingarna från kammarrätten under denna tid måste kammarrätten alltså göra en sekretessprövning och ta ställning till om handlingarna kan lämnas ut. Det framgår av ett antal HFD-avgöranden.

HFD tyckte inte att dessa fall kunde jämföras med situationen då en myndighet vägrar lämna ut en handling för att den inte är allmän och detta ställningstagande överklagas till kammarrätten. För dessa fall finns prejudikatet RÅ 1996 ref. 19 som säger att en handling som har bedömts som icke allmän av en myndighet inte ska ses som expedierad från myndigheten och inkommen till kammarrätten bara för att den överlämnas till domstolen i samband med ett överklagande.

Skillnaden, enligt HFD, är att handlingar som inte lämnas ut med hänvisning till sekretess som regel är allmänna handlingar. En praxis som innebär att dessa handlingar förlorar sin karaktär av allmänna handlingar när de överlämnas till domstol i samband med ett överklagande skulle innebära att de helt undandras från insyn under handläggningstiden i kammarrätten. Enligt HFD:s mening är en sådan ordning inte förenlig med grunderna för tryckfrihetslagstiftningen.

HFD_6506_18

KR: Svenska akademien ingen myndighet

En person vände sig till Svenska Akademien och begärde att få ta del av en advokatutredning som akademien låtit göra samt alla dokument som rörde avhopp från akademiens arbete. Akademiens representant svarade att akademien inte är någon myndighet och att offentlighetsprincipen inte gäller där. Personen gick vidare till kammarrätten men hans överklagande avvisades av domstolen. Enligt kammarrätten kan Svenska Akademien inte anses ingå i den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen, även om en viss begränsad förvaltningsuppgift har överlämnats till den. Kammarrätten konstaterade att Svenska Akademien inte heller ska jämställas med en myndighet när det gäller rätten att ta del av allmänna handlingar. Den är inte heller skyldig att tillämpa reglerna om handlingsoffentlighet på annan grund. Därmed var akademiens beslut inte heller överklagbart.

KR_Sthlm_3982_18

Beslagtagna datafiler var inkomna handlingar

En person begärde hos Polismyndigheten att få ta del av ett antal filer som hade funnits på hårddiskar som tagits i beslag i en utredning. En domstol hade förklarat hårddiskarna förverkade och därefter hade de förstörts. Men polisen hade gjort spegelkopior av filerna och de fanns kvar på en server hos myndigheten. Polisen bedömde att filerna inte var allmänna handlingar eftersom de kom från handlingar som hade förverkats och förstörts efter ett domstolsbeslut och avslog därför hans begäran. Personen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten hänvisade till att beslutet om förverkande innebar att polisen inte längre fick lämna ut innehållet på spegelkopiorna. Personen gick vidare till HFD och fick rätt. HFD konstaterade att tryckfrihetsförordningen “…är grundlag och innehåller inte några bestämmelser som föreskriver undantag från regleringen om allmänna handlingars offentlighet såvitt avser handlingar som en myndighet har tagit i beslag (jfr RÅ 1987 not. 150 och RÅ 1990 not. 147)”. Domstolen menade också att en “…kopia av en allmän handling blir även den allmän handling eftersom kopian bara utgör ytterligare ett exemplar av det informationsinnehåll som finns lagrat på den fysiska informationsbäraren, t.ex. ett papper eller en hårddisk”.

HFD_2687_17