Rutinbetonat att ta fram handlingslistor för 109 ärenden

En person begärde ut en förteckning över diarieförda handlingar i 109 ärenden vid Karlstads kommun. Kommunen skrev ut en rapport ur diariesystemet som visade handlingarna i de aktuella ärendena. Personen var inte nöjd med förteckningen eftersom den saknade uppgifter om handlingsnummer och datum för respektive handling. Personen visste att dessa uppgifter fanns i diariesystemet eftersom de hade synts i skärmdumpar som han hade fått när han begärde listor över handlingar i två av sina egna ärenden hos kommunen.

Kommunen avslog hans begäran om en ny förteckning som visade ytterligare uppgifter. Det här med hänvisning till att utlämnande i form av skärmdumpar var ett rent undantag, och att personen hade fått sina rättigheter till insyn tillgodosedda genom den förteckning som hade skrivits ut med hjälp av systemets rapportverktyg.

Personen överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen konstaterade att den handling som personen fått ta del av saknade vissa uppgifter. Hans begäran skulle ses som en begäran om en sammanställning av uppgifter för vart och ett av de 109 ärendena, och enligt kammarrätten kunde dessa sammanställningar, inklusive de saknade uppgifterna, sannolikt göras med rutinbetonade åtgärder. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för ny prövning.

Telefonloggar var inte allmänna handlingar

En person hade inte rätt att få ut telefonloggar för tre anställda vid kommunala SYD-B Entreprenad AB. Begäran avsåg in- och utgående telefonsamtal under en angiven tidsperiod. Kammarrätten hänvisade till att loggarna inte förvarades hos bolaget i “läsbar form”. Enligt bolaget skulle man bli tvungen att läsa av de samtalslistor som finns i telefonerna och manuellt skriva av uppgifterna om samtalen. Det kunde inte kategoriseras som rutinbetonade åtgärder, enligt kammarrätten. Därmed var loggarna inte allmänna handlingar.

Sörmlandskommuner fick bakläxa om coronastatistik

I början av april 2020 begärde en reporter på Sörmlands nyheter ut statistik om antal coronasmittade inom äldreomsorgen i ett antal kommuner i tidningens bevakningsområde. Han ville även ha statistiken nedbruten per äldreboende och hemtjänstområde.

En av kommunerna som tog emot begäran var Nyköpings kommun. Enligt en artikel i Sörmlands nyheter vidarebefordrade kommundirektören begäran till samtliga kommundirektörer i Sörmland och till ledningen för Region Sörmland. Kommundirektören skrev att han tyckte att kommunerna borde ge ett samlat svar. Enligt samma artikel tog kommunjuristen i Flens kommun fram ett förslag till avslagsbeslut som kommunerna kunde använda sig av. Argumentationen i förslaget var att kommunerna inte hade en sammanställning över antal smittade i äldreomsorgen och att en sådan inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.

Det blev också den linje som åtminstone sex Sörmlandskommuner valde. Tidningskoncernen Sörmlands media överklagade besluten till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunernas beslut eftersom de inte hade beskrivit vilken arbetsinsats som skulle krävas för att göra de begärda sammanställningarna. Ärendena skickades tillbaka till kommunerna för ny prövning .

Kostnader för surdeg inte allmän handling

En person begärde hos Ekobrottsmyndigheten att få ut handlingar som visade hur stora kostnader myndigheten hade haft i ett ärende som hade tagit sju år att utreda. Myndigheten avslog efter att ha undersökt vad som skulle krävas för att ta fram och sammanställa de begärda uppgifterna från myndighetens bokföring. Myndigheten konstaterade att det skulle krävas mer än de rutinbetonade åtgärder som en myndighet är skyldig att vidta för att sammanställa en potentiell allmän handling.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten som delade Ekobrottsmyndighetens bedömning att den begärda handlingen inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Hjälpmedelsdatabas allmän handling

I den här domen bedömde kammarrätten att landstingsägda Inera AB:s databas Hjälpmedelstjänsten är en allmän handling.

I databasen kan leverantörer av olika hjälpmedel registrera sina produkter och prislistor. Sjukvårdshuvudmän som är kunder hos Inera kan använda databasen för att söka information om de olika hjälpmedlen.

Inera menade att bolaget bara ägnade sig åt teknisk bearbetning eller lagring av databasen och att den därför inte var en allmän handling hos bolaget. Kammarrätten höll inte med utan pekade på att det inte fanns några tekniska eller administrativa begränsningar för hur Inera hanterade informationen och att dabasen därför skulle ses som inkommen och allmän handling hos bolaget.

Efter att ha fått tillbaka ärendet från kammarrätten avslog Inera sökandens begäran på nytt. Den här gången med motiveringen att det inte gick att exportera innehållet i databasen med rutinbetonade åtgärder.

Dessutom menade Inera att uppgifterna i databasen omfattades av affärssekretess. Det gällde till exempel uppgifter om ingångna avtal och överenskomna priser mellan enskilda sjukvårdshuvudmän och deras leverantörer.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde på nytt Interas beslut. Domstolen konstaterade att sökanden inte hade begärt en sammanställning av uppgifter ur databasen utan samtliga uppgifter. Frågan om utlämnandet kunde ske med rutinbetonade åtgärder var därför inte relevant i fallet. Domstolen tyckte inte heller att Inera hade gjort en sådan noggrann och detaljerad sekretessprövning som kunde krävas.

Surfhistorik var inte allmän handling

Polismyndigheten behövde inte sammanställa och lämna ut vilka hemsidor på nätet en viss anställd hade surfat på under ett drygt halvårs tid. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Sökanden menade att cookiefilerna som visade vilka sidor som den anställde hade besökt var inkomna handlingar till myndigheten. Men kammarrätten avslog på den grunden att de begärde uppgifterna inte kunde göras tillgängliga med rutinbetonade åtgärder. De var därför inte förvarade hos Polismyndigheten på ett sådant sätt att de utgjorde allmänna handlingar.

Automatgenererade e-postloggar var allmänna

Utbildningsnämnden i Bodens kommun tyckte inte att den kunde sammanställa e-postloggar för fyra av sina anställda med rutinbetonade åtgärder, eftersom det skulle ta för lång tid och bli för dyrt (fyra timmar till en timkostnad om 900 kronor).

Personen som hade begärt ut loggarna överklagade och kammarrätten upphävde utbildningsnämndens beslut. Enligt domstolen hade e-postloggarna skapats automatiskt hos nämnden och i den mån dessa fanns kvar där behövdes ingen sammanställning av uppgifter göras. Loggarna för de fyra anställda var alltså allmänna handlingar. Kammarrätten återförvisade ärendet till nämnden för sekretessprövning.

Jämför med KR Sthlm 4558-15.

Antal coronadöda per stadsdel var offentligt

En person vände sig till Region Stockholm och begärde ut uppgifter om antalet avlidna personer till följd av covid-19, uppdelat per stadsdel i Stockholm, samt genomsnittsåldern och åldersspannet för dem. Regionen avslog begäran med hänvisning till patientsekretess.

Personen överklagade. Kammarrätten gav henne delvis rätt. Antalet avlidna per stadsdel kunde lämnas ut eftersom det inte var uppgifter om någon enskilds hälsotillstånd. Den omständigheten att antalet avlidna i vissa fall var mindre än tio per stadsdel kunde inte i sig anses innebära att det indirekt går att identifiera någon enskild person, skrev domstolen.

Vad gällde genomsnittsålder och åldersspann konstaterade kammarrätten att det inte fanns någon upprättad handling med dessa uppgifter hos regionen. En sådan kunde inte heller sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Coronadata var inte potentiell handling

En journalist vände sig till Socialstyrelsen och begärde ut den data som Hässleholms kommun rapporterat in till Socialstyrelsens rapporteringsverktyg för covid-19. Myndigheten vägrade med hänvisning till att man inte kunde extrahera datan för Hässleholm med rutinbetonade åtgärder. Det skulle kräva två dagars programmering.

Journalisten begärde också att få ta del av den lägesbild som Socialstyrelsen hade gett till berörd länsstyrelse. Socialstyrelsen lämnade ut lägesbilden med vissa uppgifter maskerade.

Kammarrätten fastställde Socialstyrelsens beslut efter att journalisten hade överklagat. Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att ifrågasätta Socialstyrelsens uppskattning av hur lång tid det skulle ta att extrahera den begärda datan. Kammarrätten delade också Socialstyrelsens bedömning när det gällde de sekretessbelagda delarna av den begärda lägesbilden.

DVD förvarad hos myndighet om den kan låna en DVD-spelare

Partibidragsnämnden hade ingen egen DVD-spelare. Men eventuellt hade nämnden en överenskommelse med Riksdagsförvaltningen som gav den rätt att låna en DVD-spelare vid behov. I så fall skulle innehållet på en inkommen DVD-skiva anses vara förvarat hos nämnden, bedömde HFD i denna dom.

Enligt HFD måste begreppet “tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar” även innefatta sådan utrustning som ska tillhandahållas genom en överenskommelse med en annan myndighet om tekniskt stöd.

HFD skickade tillbaka ärendet till nämnden för ny prövning, eftersom det var oklart vad överenskommelsen med Riksdagsförvaltningen innebar.