GDPR-sekretess för namn men inte personnummer

GDPR-sekretessen var inte ett hinder för att Trafikverket skulle lämna ut för- och efternamn, telefonnummer, e-postadress och beslutad behörighet för alla som hade beviljats mätbehörighet typ 1 eller typ 2. Det bedömde kammarrätten i denna dom. Uppgifterna fanns i ett register hos Trafikverket och hade begärts ut av en person som representerade ett rekryteringsföretag. Uppgifterna skulle användas för att hjälpa ett av företagets kunder att rekrytera personal med de aktuella behörigheterna.

Sökanden hade däremot inte rätt att få ut diarienummer, personnummer, anställning och adress för de registrerade, ansåg kammarrätten. Inte heller uppgifter om deras utbildning, referenser och praktiktid. Kammarrätten tyckte inte att dessa uppgifter var nödvändiga för att bolaget skulle kunna uppnå syftet med den tänka personuppgiftsbehandlingen, det vill säga att komma i kontakt med registrerade med rätt behörighet.

Kammarrätten återförvisade ärendet till Trafikverket för prövning av om någon annan sekretessregel hindrade ett utlämnande.

Signalsystem var försvarshemlighet

Detaljerade uppgifter om Trafikverkets signalsäkerhetssystem för järnvägstrafiken var försvarshemligheter. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Det kunde antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet om uppgifterna kom ut, enligt domstolen.

Trafikverkets konsult missade diarieföra

JO kritiserade Trafikverket för att en av myndighetens konsulter hade dröjt ett och ett halvt år med att diarieföra handlingar i ett ärende.

I sitt yttrande till JO uppgav Trafikverket att myndigheten har ett stort antal konsulter som ”inte alltid tillräckligt tydligt informerats om vikten av diarieföring”. JO såg med oro på vad detta kunde betyda för offentlighetsprincipens tillämpning vid Trafikverket.

Externt driftad e-postlogg var allmän handling

Trafikverket vägrade lämna ut e-postloggen för tre personer under de senaste 30 dagarna med hänvisning till att loggen fanns på en extern server.

Sökanden överklagade beslutet och i ett yttrande till kammarrätten ändrade Trafikverket sina skäl för avslag. Myndigheten förklarade att den både ägde servrarna och förvarade dem i sina lokaler. Det var driften av servrarna som hade lagts ut externt, vilket gjorde att e-postloggarna inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder. Det skulle nämligen kräva en särskild beställning från den aktuella leverantören.

Kammarrätten ändrade Trafikverkets beslut och bestämde att mejlloggarna var allmänna handlingar som skulle lämnas ut i den mån de fanns kvar och inte var sekretessbelagda. Kammarrätten skrev bland annat: ”Den omständigheten att Trafikverket använder inhyrd arbetskraft för drift av servrarna föranleder ingen annan bedömning i detta hänseende”.

Intern kommunikationslogg var upprättad

En meddelandelogg i ett internt kommunikationssystemet
som Trafikverket och Sweco hade använt i ett byggprojekt var en sådan löpande förd förteckning som anses upprättad när den har färdigställts för anteckning eller införing. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Rapport från hårt styrd konsult inte allmän

En rapport som konsultbolaget ÅF Infrastructure AB hade tagit fram åt Trafikverket var inte en inkommen handling hos verket. Kammarrätten ansåg att Trafikverket hade styrt konsultbolaget genom att Trafikverket anvisat underlag för rapporten, att bolaget haft veckovisa avstämningar med Trafikverkets projektgrupp och att bolaget under arbetets gång inte har haft kontakt med någon utanför Trafikverket. Konsulten hade med andra ord inte agerat självständigt i förhållande till myndigheten.

Uppgörelse om järnvägen i Kiruna var offentlig

När Trafikverket lämnade ut sina avtal med LKAB om järnvägen och stationen i Kiruna maskerade myndigheten vissa uppgifter kring uppgörelsen. Personen som hade begärt ut avtalen överklagade till kammarätten och fick rätt. Domstolen tyckte inte att Trafikverket hade anfört några konkreta skäl till varför myndigheten eller LKAB skulle lida skada av ett utlämnande. Avtalen var därför offentliga i sin helhet.

Lista med konsulter var hemlig

En person begärde ut en förteckning över samtliga personer som har konsultkontrakt med Trafikverket och har e-postadresser av typen n.n@trafikverket.se. Han ville även ha ut konsultkontrakt avseende dessa personer. Syftet med begäran var att han som medborgare ville kunna ta reda på om de som säger sig vara anställda av Trafikverket verkligen är det.

Trafikverket konstaterade att det rörde sig om 3.476 personer och avslog både begäran om en förteckning och begäran om de enskilda konsultkontrakten. Det här med hänvisning till personuppgiftssekretess. Personen överklagade.

Kammarrätten bedömde att syftet med begäran var att skapa ett register över en stor del av Trafikverkets personal. Enligt domstolen kunde det inte ses som en behandling av personuppgifter för rent privata ändamål.

Kammarrätten tyckte också att de berörda konsulternas intresse av integritetsskydd vägde tyngre än syftet bakom begäran. Därför var den begärda förteckningen sekretessbelagd, liksom de delar av konsultkontrakten som innehöll personuppgifter. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Trafikverket för en prövning av om även andra uppgifter i kontrakten omfattades av sekretess, enligt någon annan regel.

Loggar för enskilda tjänstemäns inkorgar var allmänna

En person vände sig till Trafikverket och begärde ut de e-postloggar som två tjänstemän hade ”på sina datorer” samt andra eventuella register (bibliotek och mappar) som de två hade skapat på sina datorer för att hålla reda på in- och utgående mejl. Trafikverket avslog begäran. Det finns vägledande domar som säger att e-postloggar är allmänna handlingar (se främst RÅ 1998 ref. 44) men dessa gäller loggar som skapas och förvaras centralt i ett e-postsystem som används vid en myndighet, ansåg Trafikverket. I det här fallet, menade myndigheten, gällde begäran i praktiken att få en kopia av de två tjänstemännens inkorgar. Trafikverket tyckte inte att en inkorg kan liknas vid ett sådant register eller en sådan löpande förd förteckning som utgör allmän handling eftersom den enskilda tjänstemannen styr över vilka meddelanden som hamnar i inkorgen samt hur dessa ska presenteras och sorteras. Därmed är inkorgen den enskilda medarbetarens arbetsverktyg och har större likheter med en sådan elektroniskt förd kalender som inte har ansetts vara en allmän handling i praxis (se HFD-dom om kalender i Outlook). Personen överklagade Trafikverkets avslagsbeslut till kammarrätten. Domstolen ändrade beslutet och förklarade att förteckningarna över in- och utgående mejl på tjänstemännens datorer var allmänna handlingar. Att tjänstemännen kunde ändra förteckningarnas utformning genom att sortera dem i olika mappar eller radera vissa meddelanden påverkade inte deras status som automatiskt skapade och löpande förda förteckningar av den sort som har ansetts vara allmänna handlingar, menade kammarrätten.

KR_Sundsvall_85_18

KR Sthlm 2514-14

Statistik som visar en namngiven förarprövares godkännandefrekvens är offentlig. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Trafikverket ansåg att uppgiften rörde förarprövarens personliga förhållanden och att den därför omfattades av statistiksekretessen i OSL 24:8. Kammarrätten å sin sida slog fast att en offentlig befattningshavares åtgärder i tjänsten inte rör dennes personliga eller ekonomiska förhållanden och därför inte kan sekretessbeläggas med stöd av bestämmelsen (jmf HFD 2012 ref. 64).

KR_Sthlm_2514_14