Brev hemlighölls på fel grund

En person begärde hos regionstyrelsen i Norrbotten att få ta del av ett brev som hade kommit in till en avdelningschef på Regional Utveckling. Regionstyrelsen lämnade ut handlingen men hade först maskerat uppgifter om namn, titel, telefonnummer och arbetsort på personer som enligt skrivelsen kan berätta om mobbning, trakasserier och dålig arbetsmiljö. Det här med hänvisning till den sekretess som gäller i personalsocial verksamhet.

Sökanden överklagade beslutet till kammarrätten som underkände den angivna sekretessgrunden. Enligt kammarrätten rörde uppgifterna inte personalsocial verksamhet vid regionen. Domstolen skickade tillbaka ärendet till regionstyrelsen för prövning av om någon annan sekretessbestämmelse var tillämplig på uppgifterna.

Journalist fick ut skolkataloger

En journalist hade rätt att få ut klasslistor och skolkataloger för årskurs 1-3 vid en skola under ett antal läsår. Det här med undantag för elever med skyddade personuppgifter. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Kammarrätten såg ingen särskild anledning till att de aktuella eleverna skulle lida men av ett utlämnande. Att en av de tidigare eleverna senare hade blivit mördad och en annan blev misstänkt för mord, gjorde ingen skillnad enligt kammarrätten.

P-vakts personuppgifter var hemliga

En person begärde ut namn och andra personuppgifter som fanns i ett anställningsavtal för en parkeringsvakt med nummer 301 vid Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun. Nämnden avslog med motiveringen att personen bakom begäran sålde uppgifter om kommunens parkeringsvakter via sociala medier. Enligt nämnden fanns det en risk att parkeringsvakterna skulle utsättas för trakasserier, samt att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR.

Personen överklagade men fick avslag av kammarrätten som delade nämndens bedömning. Domstolen konstaterade bland annat att begäran om parkeringsvaktens personuppgifter inte var kopplad till en viss parkeringsanmärkning. Om den hade varit det så hade parkeringsvaktens namn kunnat vara offentligt, enligt tidigare domstolspraxis.

Klasslistor var offentliga

En person hade rätt att få ut namn, adress och klass för samtliga elever i årskurs nio och i förberedelseklass på Valstaskolan. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Det spelade ingen roll att begäran gjordes strax efter att en elev på skolan hade hittats avliden och en annan person hade häktats misstänkt för mord.

Länsarbetsnämnd bröt mot efterfrågeförbudet

En anställds vid dåvarande Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län begärde ut samtliga betyg ur personakten för en tjänsteman vid samma myndighet. Länsarbetsnämnden svarade att hon behövde redogöra för syftet med begäran. När personen, trots påminnelser, inte fick ut några handlingar anmälde hon Länsarbetsnämnden till JO. Efter påstötningar från JO lämnade myndigheten till slut ut de begärda betygen. I ett yttrande till JO förklarade Länsarbetsnämnden att den hade frågat om syftet med begäran därför att det fanns misstankar om att personen tänkte använda betygen för att trakassera den aktuella tjänstemannen. JO såg ingen grund för sådana misstankar och kritiserade Länsarbetsnämnden för att den hade brutit mot efterfrågeförbudet och skyndsamhetskravet.

JO_1990_91_s_421