Fel av Kriminalvården att hänvisa till tingsrätten

En person begärde att, på plats på Kriminalvårdens frivårdskontor i Luleå, få ta del av ett yttrande enligt lagen om särskild personutredning i brottmål. Hon angav ett målnummer och att yttrandet var ställt till Luleå tingsrätt. Kriminalvården konstaterade att den begärda handlingen fanns i myndighetens elektroniska verksamhetssystem men avslog begäran med hänvisning till TF 2:15 2 st. Enligt Kriminalvården kunde personen, “utan beaktansvärd olägenhet”, ta del av handlingen hos Luleå tingsrätt. Hon överklagade till kammarrätten som gav Kriminalvården bakläxa. Domstolen hänvisade till att den aktuella bestämmelsen införde på 70-talet när stordatorer var “…det dominerande digitala inslaget”. Syftet då var att den myndighet som sökanden vände sig till inte skulle vara skyldig att göra ”kostnadskrävande extrakörningar med datamaskin” (prop. 1973:33, s. 82), om en utskrift redan fanns tillgänglig hos en närbelägen myndighet för läsning på stället. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen menade kammarrätten att det aktuella undantaget numera har ett mycket begränsat tillämpningsutrymme. Kammarrätten konstaterade att inget i målet tydde på att det skulle finnas några beaktansvärda praktiska hinder för Kriminalvården att, efter en eventuell sekretessprövning, tillhandahålla den efterfrågade handlingen på stället, antingen för läsning på en bildskärm eller genom en utskrift. Därför menade domstolen att Kriminalvården inte hade rätt att hänvisa personen till en närbelägen tingsrätt med motiveringen att ”handlingen torde vara offentlig där”.

KR_Jonkoping_1249_17

JO 5943-12

En person vände sig till Kinda kommun och begärde ut handlingar ur fastighetsregistret. Kommunen hade tillgång till fastighetsregistret men nekade med hänvisning till att personen kunde ta sig till Lantmäteriet och söka i registret där. JO kritiserade kommunen eftersom man inte kan hänvisa någon till en annan myndighet enligt regeln i TF 2:15 2 st när personen ifråga begär att få kopior av handlingar. Det kan man bara göra om någon vill ta del av handlingar på plats. Dessutom ska den andra myndigheten vara närbelägen och i det här fallet låg Lantmäteriet nio mil bort.

JO_5943_2012