Trygghetsvärdars personnummer var hemliga

En person begärde ut personnumren på de trygghetsvärdar som var anställda av två kommunala bostadsbolag i Göteborg. Bolagen avslog hennes begäran med motiveringen att det fanns skäl att anta att ett utlämnande kunde leda till att trygghetsvärdarna eller deras närstående utsattes för våld eller annat allvarligt men. Bolagen förklarade detta med att trygghetsvärdarna verkar i stadens utsatta områden där de riskerar att utsättas för hot och våld, bland annat eftersom deras uppgift är att rapportera incidenter och tillrättavisa boende som inte använder tvättstugor och miljöhus på rätt sätt.

Personen överklagade men även kammarrätten ansåg att det fanns skäl att sekretessbelägga personnummer för den aktuella yrkesgruppen. Det blev med andra ord avslag.

P-vakts personuppgifter var hemliga

En person begärde ut namn och andra personuppgifter som fanns i ett anställningsavtal för en parkeringsvakt med nummer 301 vid Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun. Nämnden avslog med motiveringen att personen bakom begäran sålde uppgifter om kommunens parkeringsvakter via sociala medier. Enligt nämnden fanns det en risk att parkeringsvakterna skulle utsättas för trakasserier, samt att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR.

Personen överklagade men fick avslag av kammarrätten som delade nämndens bedömning. Domstolen konstaterade bland annat att begäran om parkeringsvaktens personuppgifter inte var kopplad till en viss parkeringsanmärkning. Om den hade varit det så hade parkeringsvaktens namn kunnat vara offentligt, enligt tidigare domstolspraxis.

Inte hemligt vem som fått skriftlig varning

En journalist hade rätt att få ut en skriftlig varning som en anställd vid Helsingborgs kommun hade fått på grund av bristande hantering av skyddsmaterial. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Kommunen hade maskerat den anställdes namn och arbetsplats med hänvisning till den sekretess som gäller när ett utlämnande av uppgifter i personalärenden riskerar leda till att den anställde utsätts för våld eller annat allvarligt men. Kammarrätten såg ingen sådan risk.

Namn på handläggare var offentligt

Namn och titel på den tjänsteman som hade skrivit Socialnämnden i Skellefteå kommuns yttrande till tingsrätten i ett umgängesmål var offentligt. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Socialnämnden menade att det fanns en påtaglig risk för att handläggaren skulle utsättas för hot eller våld om dennes namn offentliggjordes. Men kammarrätten bedömde att den personaladministrativa sekretessen inte var tillämplig på uppgifter i ett umgängesärende hos socialnämnden. “Kammarrätten bedömer att handläggningen av det aktuella ärendet hos socialnämnden inte utgör personaladministrativ verksamhet.”

Mejl till internutredare inte hemligt

Fackförbundet ST begärde att få ta del av ett e-postmeddelande som en inskriven arbetssökande skickat till en av Arbetsförmedlingens internutredare. I meddelandet anmälde den inskrivne att hon hade blivit utsatt för brott av en av myndighetens medarbetare. Arbetsförmedlingen lämnade ut meddelandet med undantag för uppgifter om avsändarens namn, e-postadress samt uppgifter om dennes mående.

ST överklagade och fick rätt i kammarrätten. Enligt domstolen var uppgifterna inte hemliga enligt regeln om sekretess för enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen trodde inte heller att den inskrivne skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om hennes e-postadress lämnades ut till ST. Slutligen förekom uppgifterna inte i ett ärende om arbetsförmedlingen. Därmed var sekretessen för uppgifter om personliga förhållanden i sådana ärenden inte tillämplig.

Länsarbetsnämnd bröt mot efterfrågeförbudet

En anställds vid dåvarande Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län begärde ut samtliga betyg ur personakten för en tjänsteman vid samma myndighet. Länsarbetsnämnden svarade att hon behövde redogöra för syftet med begäran. När personen, trots påminnelser, inte fick ut några handlingar anmälde hon Länsarbetsnämnden till JO. Efter påstötningar från JO lämnade myndigheten till slut ut de begärda betygen. I ett yttrande till JO förklarade Länsarbetsnämnden att den hade frågat om syftet med begäran därför att det fanns misstankar om att personen tänkte använda betygen för att trakassera den aktuella tjänstemannen. JO såg ingen grund för sådana misstankar och kritiserade Länsarbetsnämnden för att den hade brutit mot efterfrågeförbudet och skyndsamhetskravet.

JO_1990_91_s_421

Smygfilmares namn och lön inte hemlig

En person hade rätt att få ut namn, lön och sysselsättningsgrad för en tidigare anställd i Jönköpings kommun som hade placerat en kamera i ett omklädningsrum i kommunhuset. Det slog kammarrätten fast i den här domen. I sitt överklagande till kammarrätten uppgav personen att syftet med begäran var att  “se om myndigheten förfarit på ett adekvat arbetsrättsligt sätt.” Kammarrätten ansåg, till skillnad från kommunen, att det inte fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle innebära en fara för den tidigare anställda eller dennes anhöriga. Att fallet hade fått uppmärksamhet i media var inte tillräckligt skäl för sekretess, konstaterade domstolen.

KR_Jonkoping_54_18

Larmoperatörs namn hemlighölls på fel grund

En person begärde ut namnet på en larmoperatör vid polisen som han hade pratat med vid en händelse. Polisen sekretessbelade operatörens namn med hänvisning till OSL 39:3 2 st.  Personen överklagade. Kammarrätten konstaterade att den åberopade sekretessregeln inte tar sikte på namnuppgifter och återförvisade ärendet till polisen för prövning av om larmoperatörens namn var hemligt enligt första stycket i samma paragraf, det vill säga på den grunden att operatören riskerade att utsättas för våld eller annat allvarlig men om uppgiften lämnades ut.

KR_Stockholm_7001_17

Överklagat beslut_7001_17

Läkares namn var inte hemliga

En journalist begärde ut namnen på de läkare som tjänstgjorde vid kvinnokliniken vid Blekingesjukhuset under april – juni 2017. Landstinget avslog begäran, journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Namnuppgifter omfattas inte av den starkare sekretess som gäller för anställdas personuppgifter vid vissa myndigheter. Det fanns inte heller något som tydde på att ett utlämnande skulle leda till att läkarna utsattes för våld eller annat allvarligt men, enligt kammarrätten. De begärda namnuppgifterna skulle alltså lämnas ut till journalisten.

KR_Jonkoping_2976_17

Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga

En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.

Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.

Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller “kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.

Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.

Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.

KR_Jonkoping_1323_15